söndag 18 februari 2018

Arkeologi bland bokhyllorna

Vad betyder böcker som finns där de inte borde finnas?

Redan när jag slår upp bokskåpet i kyrkan på Vikbolandet inser jag att något inte är som det brukar. Kyrkan har visat sig vara i stort sett renons på böcker som brukar finnas i kyrkorum. Där finns en kyrkbibel i 1917 års översättning, några yngre koralböcker och diverse musiktryck - det är allt.

Men i det i övrigt tomma bokskåpet på tornvinden står en liten samling amerikanska böcker som ter sig udda i sammanhanget.

Det är knappast några värdefulla böcker, även om de är rätt sällsynta på svensk botten. Det rör sig om Johnson's New Universal Cyclopaedia utgiven 1875-88 och en amerikansk utåva av Robert Hunters The Encyclopaedic Dictionary från ungefär samma tid. Bland uppslagsverken står också ett exemplar av Robert Youngs bibelkonkordantier, inköpt 1896 i Derby, Connecticut.

Böckernas placering pockar på en förklaring. Någon har uppenbarligen sett till att böckerna förts från USA till Vikbolandet; någon har ställt dem i bokskåpet, där de sannolikt delat plats med författningssamlingar och cirkulärskrivelser. När det övriga innehållet i skåpet rensats ut har någon bestämt att uppslagsverken ska få stå kvar - utom åttonde bandet av Johnsons Cyclopaedia som dessvärre saknas. Kanske har den av misstag följt med i någon gallring.


Att böckerna hör ihop är högst sannolikt, och i flera av dem står en namnteckning: Axel Eberstein. Efter några slagningar på nätet framgår att denne förmodligen är identisk med en svensk som emigrerade till USA i slutet av 1800-talet, blev amerikansk medborgare 1895, men dog i New York redan 1902, trettiofem år gammal. Hur hans böcker har letat sig tillbaka till fäderneslandet och hur de hamnat i just denna kyrka är däremot oklart, även om det är högst troligt att det har funnits släktingar i trakten. Familjen Eberstein är stor, och har många försänkningar i Östergötland.

Som upptäckt betraktat är detta knappast något storartat, och det ekonomiska eller kulturhistoriska värdet i just de här böckerna kan kanske diskuteras. Men böckerna, och den udda placeringen, utgör ett bra exempel på att kartläggningen av kyrkornas böcker inte bara handlar om att fastställa vilka böckerna är - hur gamla de är, vilken kyrko- eller idéhistorisk betydelse de haft eller hur ovanliga de är i sitt slag.

I viss mån handlar det om att tänka som en arkeolog: även det fysiska sammanhanget böckerna ingår i spelar roll och måste tolkas, hur de placerats och varför de har bevarats. Och när något finns där det inte borde finnas, kan det vara tid att börja gräva

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar